Nu har jag kollat på det här Youtubeklippet i en halvtimme och rynkat pannan alltför många gånger. Jag orkar inte skriva allt jag ifrågasätter igen, men lämnade en kommentar på klippet om vad i hans snack som är problematiskt som jag kan lägga upp här. Dock håller jag med om att man ska kunna kritisera även det man gillar och inte bara se det bra i det bra och det dåliga i det dåliga, men han här är långt ifrån mig i sina värderingar. I alla fall, kolla. Det kan vara nyttigt att ifrågasätta sig själv, men sedan komma fram till en slutsats och förstå varför man tycker nånting är rätt eller fel. (Jag tummade ner klippet, så om ni håller med mig kan ni göra detsamma.)

1. Du verkar inte förstå vad det betyder att alla människor är lika värda. Det menas med att det man inte kan påverka inte ska påverka ens människovärde. Sen bygger de handlingar man gör upp en som person vilket avgör om du gillar eller ogillar en person. Men i t. ex. rätten så ska man helt o hållet blunda för vem personen är, för det är HANDLINGEN som är fokuset. Det är något du måste kunna skilja på. En privatperson kommer alltid ha olika åsikter om olika människor och det är ju SJÄLVKLART! 
2. Det du snackar om är machokulturen och DET är ett problem vi måste ta tag i ORDENTLIGT. Men hör och häpna, machokulturen finns även bland vita män! De så kallad populära med "respekt" i min skola är de som kallar tjejer horor, som röker och dricker, som mer eller mindre lägger för lite energi på skolan. Dessa killar är från rika familjer och svenskar långt bak i generationerna. Kulturen skiljer sig en del från invandrare och icke invandrare, men det beror på bakgrund, förutsättningar, klass och massa saker som spelar roll, därför måste vi förbättra integrationen. Men det du pratar om är främst ett problem som har med de stereotypa könsrollerna att göra. Lyft feminismen så kommer vi långt.
3. Säg inte att människor är lättkränkta. Självklart är det helt fel att man ska få höra att man är rasist för att man kritiserar något man skulle kritiserat vem det än var som gjorde det, men det är långt ifrån alla som är såna idioter. Att använda n-ordet är kränkande, ja. Och chokladbollsdebatten samt Pippi-debatten är patetiska. Varför ska det ens diskuteras om det är rätt/fel att byta bort n-ordet då det är kränkande?
4. Rasism mot vita existerar inte precis som att sexism mot män inte existerar. I "svennehora" är det hora som är det vidriga. Jag skulle aldrig bli kränkt av att höra "jävla svenne", men "jävla hora" så hade jag exploderat. 

Tror det var det :-)

Har nu under en längre tid tänkt på det här med kändisskap och om att lyckas. Ja, jag har så gott som alltid velat bli känd. *Oj oj oj, shaming-kudde fram!!* 

Nej men det är så mycket så kallade förbjudna tankar som en absolut inte får säga. Att säga att en vill bli känd och även om någon frågar en redan känd person om den ville bli känd och allt sånt måste personen svara "nej nej nej, jag ville bara hålla på med det här men det är förstås jättekul att folk gillar det!". Jo det är ju klart att man inte ska göra något bara för att bli känd om man inte gillar det man håller på med, men jag tycker vi ska sluta shamea att folk vill bli "kända". Att vara en offentlig person är nog väldigt mångas dröm, men i rädsla om att behöva visa upp en talang som kanske inte finns där är det inte något en uttalar. 

Här är min lista på varför jag drömmer om att bli offentlig:

• Bekräfelse.... MASSA bekräftelse!
• Att vara offentlig ger en makt att faktiskt kunna påverka samhället då en når ut till många människor.
• Det här kanske egentligen är samma som punkt ett, men att vara så igenkänd att en kan vara sig själv rakt igenom för det kommer alltid finnas en hel del som gillar den typen av människor. Om jag skulle uttrycka mina åsikter högre, oftare och djupare än jag redan gör i t. ex. skolan hade jag fått gå ensam på rasterna, för där jag bor är alla lagda åt samma håll. 

Nu har jag hela tiden utgått från en bra sorts kändisskap, inte typ dokusåpa/skandal-kändis. Visst skulle även de dåliga sakerna förstärkas, hatet, massa hat, men att några människor gillar mig STARKT skulle räcka. 

För mig skulle ett kändisskap få mig att kämpa mer för det som är viktigt för mig, då det skulle kännas mer lönt om det faktiskt kunde PÅVERKA. 

Men om någon ens läser det här ser du/ni i alla fall att jag även utan att vara en offentlig person kommer vilja påverka trots att det ser lönlöst ut. Jag vet inte om det finns någon egentlig mening med det, men för mig känns det bra att veta att jag försöker.

Hej! 

En sak som jag ständigt måste utstå är klagomål från mina föräldrar. Det är inte så att de vill mig illa, men de verkar inte lita på mig eller låta mig få vara som jag önskar. Jag skulle nog säga att dessa kommentarer är de som tär mest och djupast på mig. Om någon jämnårig alternativt idiot på nätet tycker saker jag gör är dåligt blir jag nedstämd en sekund och sen försöker jag bara bli ännu mer så som hataren ogillar att jag är.

Nu kanske ni undrar vad det är jag kan få höra och jo, här är några exempel:

"Men Sara, nu har du alldeles för mycket smink igen. Du måste sluta spackla dig så, det är inte snyggt." 

Jag hatar att känna att jag måste anpassa mig. När jag börjar känna mig nöjd med mig själv och min livsstil är det tydligen fel. Varför jag har mycket smink är för att jag känner mig bekväm i det, men det fattar ju förstås inte de. 

*suck* "Den där tröjan får du inte ha i skolan, då slutar jag betala kläder åt dig. Det är ju BILLIGT! Allvarligt Sara, du vill väl ändå inte att folk ska tycka du är BILLIG!?"(<-Detta angående t.ex magtröjor och lite genomskinliga tröjor jag själv gillat mycket.) 

Skiter fullständigt i om folk tycker jag är billig eller vafan folk kallar det. Det är ändå bara normer som folk hakar upp sig på vilket leder till att många människor är väldigt inskränkta. Synd när jag tror människan med sån komplicerad hjärna borde kunna se lite utanför ramarna och tänka lite själv.

"Haha men Sara, F!? På riktigt? Vet du ens något om politik? Varför gillar du F!? De är inget seriöst parti! Hallå!!! Fattar du inte??!!!!!"

Något jag inte sällan får höra. Det här är vad man brukar kalla åldermaktsordningen. Jag kan vara hur påläst som helst men det spelar ingen roll, för jag är ett barn. Tills den dag jag fyller 18 kommer jag inte tas mycket mer seriöst än ett dagisbarn. Jag har ju förstått att F! inte är speciellt populära bland en del och vissa säger att om de var tvungna att välja mellan SD och F! väljer de SD. Nej, allt i F!'s partiprogram är inte klockrent, men en hel del tycker jag är bra. Dock är det framförallt Feministiskt iniativs människosyn och grundvärdering som jag tror behövs i tider som dessa när rasismen och "smygrasismen" växer. Faktiskt är dock Vänsterpartiet det enligt mig bästa partiet, men jag gillar F! och det står jag upp för med rak rygg.

Så det är lite av vad jag kan få höra. Jag tar åt mig och blir osäker på mig själv av allt hat jag får riktat mot mig, men inget får mig att verkligen ändra på saker med mig förutom klagomålen ifrån mina föräldrar. Det är ju det att en lever i samma hus som de, är beroende av de eftersom det är de som håller i pengarna och jag kan helt enkelt inte överleva utan mina föräldrar innan jag blir myndig och har rätt att bestämma över mig själv. Så mycket som möjligt försöker jag hålla fast vid det jag vill vara och inte det min föräldrar vill. Det är tufft, men jag försöker och jobbar på det.

Om någon har läst det här nu, känner DU igen dig i det här? Vad får du höra? Vad tycker du om detta?

Kommentera gärna då jag är intresserad av olika synpunkter, tack o hej!

Hej på er! 

Det här är min ca 388290483e blogg och jag vet inte varför jag lägger ner allt hela tiden när jag så ofta faktiskt vill ha en..? Men i alla fall är det massa saker jag tänkt att jag vill skriva nånstans som jag inte orkar ta på Twitter, dock kommer jag såklart inte på NÅNTING nu, hah. Vi får väl se när jag skriver/vad jag skriver/hur jag skriver/varför jag skriver, aa ni fattar.

OBS OBS OBS!!!! Stanna kvar!!! Kör på outfit of the day, hauls, tutorials osv VARJE DAG, cause jag är så mycket fashion!!!

Nej inte riktigt... Skulle nog inte säga att det här med mode är min grej så blir nog snarare rätt djupa åsiktsinlägg för det är vad jag brinner för. 

Ok, hejdå tills vidare. Btw bör alla ha Twitter för annars har du missat nåt mkt viktigt!!